Kontoren som kan ändra vårt sätt att leva

GÄSTKRÖNIKA: Tre trender formar framtidens hybrida kontor. Behövs kontor? I kölvattnet av pandemins distansarbete är det frestande att utropa kontorets undergång. Men då glöms det bort att kontoret är så mycket mer än en plats där arbetsuppgifter utförs. Det är en arena för social interaktion och kreativa möten där framtidens varor och tjänster utvecklas.

Vi som studerat kontorsmiljöer vet också att det är en plats som engagerar och väcker starka känslor – till exempel när en kollega inte följer spelreglerna och nyttjar kontorets platser som det passar hen.

Kontoret är dessutom viktigt för yrkesidentiteten och ett uttryck för en organisations narrativ och kultur. Vad vore till exempel berättelsen om Google utan dess lekfullt utformade kontor? Kontoret spelar flera roller i arbetslivet.

De nya kontoren

Nu sker stora förändringar av kontorets funktion, utformning och användning. Vi ser tre centrala utvecklingslinjer som beskriver en rörelse bort från kontor där alla har en fast plats i arbetsgivarens lokaler.

Den första utvecklingslinjen är aktivitetsbaserade kontor som blivit allt vanligare de senaste åren. Med delade och gemensamma ytor anpassade för olika typer av arbetsuppgifter bestämmer arbetstagaren själv sin plats för dagen.

Den andra linjen är co-working spaces, där arbetsgivarens lokaler är utbytta mot lokaler som drivs av andra aktörer. I en co-working space samsas anställda från olika organisationer med entreprenörer, egenföretagare och privatpersoner. Co-working spaces liknar aktivitetsbaserade kontor i det att de erbjuder olika typer av platser för arbete.

I den tredje utvecklingslinjen vi ser är arbetsgivarens kontor utbytt mot hemmet. Här arbetar man i ensamhet eller samsas om utrymmet med eventuella familjemedlemmar och husdjur.

Blickar vi in i framtiden är det rimligt att tänka sig att utvecklingslinjerna smälter ihop och bidrar till ett ekosystem kring hur människor lever och arbetar. Detta scenario gör det möjligt för människor att bo längre från arbetsplatsen då daglig närvaro inte krävs. Det lovar gott för landsbygds- och glesbygdskommuner.

För att undvika bristande gränser mellan arbete och privatliv och få till en social interaktion kan delar av arbetstiden förläggas till ett co-working space nära det egna hemmet. Vi ser redan exempel på denna typ av så kallade grannskapskontor, ett fenomen som främst är på framväxt på orter bortom städerna. I ett försök på Orust har man skapat grannskapskontor av gamla hembygdsgårdar för att främja minskat resande.

Vilka blir effekterna?

Så – kommer vi att vara friskare och gladare om utvecklingen går åt det här hållet? Vi ser risker med isolerat distansarbete med få möten och svårigheter för arbetsgivaren att säkerställa en god arbetsmiljö.

Genomfört rätt kan vi se en framtid med ökad frihet och egenkontroll när individen självständigt kan styra var, när och med vilket sällskap arbetet utförs … Då skulle vi kunna få se tillit på riktigt.

Samtidigt finns det möjligheter. Genomfört rätt kan vi se en framtid med ökad frihet och egenkontroll när individen självständigt kan styra var, när och med vilket sällskap arbetet utförs. En sådan utveckling skulle kunna förändra relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare på ett fundamentalt sätt – vi skulle kunna få se tillit på riktigt. För att nå hit behöver arbetsgivare visa tillit och politiker se grannskapskontor som en del i en fungerande samhällsinfrastruktur.

Text: Calle Rosengren, Kristina Palm och Lena Lid Falkman

Vill du veta mer?

Läs gärna kapitlet om kontor som forskarna har skrivit i boken Framtidens arbetsliv – arbetsvillkor och arbetsmiljö.